Dagen vi väntat på i 10 månader

Äntligen fick vi träffa vår solstråle Milo. Känslan är svår att beskriva men overkligt, konstigt, omtumlande och känslostark. Vi kan inte sluta tänka på honom nu eftetåt. Kommer liksom över en hela tiden. Leo för oss tillbaka till verkligheten. Men då kommer också den helt overkliga tanken. Tänk att vi gjort det här förut och att vi fick världens bästa Leo. Som igår doppade huvudet under vattnet frivilligt. Det tog tre år att komma över den panik han visade för vatten i ansiktet första gången vi duschade. Nu kör han bara. Denna utveckling ska vi nu få vara med om igen fast med andra saker än med Leo. 

Vi laddade med fika på café innan besöket. 

Många minnen for genom kroppen när vi åkte hissen upp på på sws. Samma hiss där vi för första gången hade Leo hos oss och som jag tänkt på så många gånger efter det. 

Väl framme i familjen där Milo bor möttes vi av en kille sittandes på en bil. Han tittade och tittade. Mest på Leo. Han beskrevs av fostermamman som lugn, glad, försiktig, aktiv. Känns som en bra kombo med storebror. Ett och annat hyss ska han nog få lära sig. 

Milo kom igång efter en halv timme. Leo körde alla knep han kunde, teater, titt-ut, matade med sjögräs, visade brandbilar och det gick hem. 

Var och köpte en stämpel till Milo också. På samma ställe som Leo fick sin. Högst upp på Insadong street.  Nöjd!

Även en vikbar tavla som brukar användas i fönstren men jag kör nog min på någon byrå. 

Därefter besökte vi ett tempel. Samma som vi var på för tre är sedan. Det är skönt att göra saker igen. Känns mer hemma och nu är Leo med också. Fotade Johan och Leo vid ormens tecken då de är födda i ormens år. 

Milo är född i apans år och jag i hästens. 

Därefter promenerade vi lite och nu softar jag och bloggar lite. 

Till sist nådde vi någon OS-grej. Det gick att prova slagskott och bsrn skulle träffa en flaska i mitten. Leo fick prova och det blev succé för han satte två mitt i prick typ direkt efter varandra. Jubel och hejharop. Vi fick berätta att vi är från Sverige och då blev det ännu mer Åååååååå. Leo har nu Färjestaddräkten på. He he!

I morn träff igen och på torsdag domstol. Då åker nylånstrumporna på. Så tacksam det inte är lika varmt nu som förra gången vi var här.